my heart told my head "this time: no"
jag kollar inte på sport så värst ofta. i ärlighetens namn har jag inte ens en tv att kolla på sport på. men om jag skulle vara hos min syster och kolla på tv och sport skulle dyka upp, då bläddrar jag förbi den. illa kvickt, dessutom. men. är det vm-final så är det. och då kollar man. och jag föll lite för folkets snack om att det vore så fantastiskt om holland fick vinna. ja, faktiskt föll jag så mycket för det att jag bestämde mig för att hålla på holland.
klockan blev halv9 och det var matchdags. och direkt jag satte mig i soffan fattade jag, att det var huvudet som försökte hålla på holland, men hjärtat slog volter för spanien. jag är en sucker för att följa hjärtat, och väl är väl det, för det jublet som kom från mig när spanien till slut petade in 1-0, det var nästan inte av denna värld.
så. nog med gårdagens sport. nu ska det levas.
Kommentarer
Trackback
